lördag 17 december 2011

Ett kärt minne



Nu är granen pyntad o klar. Kanske inte den snyggaste jag sett men den är vår. Det käraste som hänger i granen är den här oerhört söta skridskon som jag fick av kära Mia Systeryster när vi träffades i Stockholm förra året. Tack kära Mia! Jag är så glad för den! Jag hoppas vi kan träffas snart igen.




Förutom allt julgodistillverkande så har en joggingtur hunnits med. Fylla lungorna med syre, tömma lungorna på syre, pumpa på, flåsa o blåsa o kämpa, vinden bjuder mig hårt motstånd. Mina andetag är ovilliga, de vill inte, jag orkar allt för lite. Mina nya löparbyxor är motsträviga, för stora, hasar envist nedåt medans jag drar uppåt. Ett fint "häng" mellan grenen, ett obehagligt sådant. Mitt headset envisas med att ramla ur öronen. Det var en kämpig runda men jag tog mig runt. Svettig, varm men nöjd med mig själv kom jag hem o ramlade i duschen. Allt ska inte va enkelt.



Mannen har också roat sig idag. Han har gjort julfint utomhus. Jo, det är sant, han klippte gräset....
Published with Blogger-droid v2.0.2

3 kommentarer:

  1. Jättefin gran och skridskorn var bedårande.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Gräs NUUUU...Ha ha, det är nog den senast gräsklippningen någonsin. Men du, det lägger sig bilder över delar av text o.d....hmmm..kolla detta, det var precis så jag "nådde" kommentarsraden att "blippa" på. Har nog blivit nått fel. jättefin gran såklart, alla gör på sitt eget sätt. Ha en härlig fjärde advent. krAMelikram

    SvaraRadera

Varje liten kommentar tillför glädje i mitt liv, tack för att ni tar er tid!