Fullmåne, detta ständiga månatliga gissel. Kl 4 i morse slog jag upp mina blå o sen dess har jag inte fått en blund i ögonen. Jag kan nog tycka att det är en okristligt, onödigt tidig timma att vakna på men vad gör man? Det är bara till att bita ihop o i sanningens namn så har dagen flutit på riktigt bra.
I en hel månad har jag plågat mig utan mina Femanest (östrogen), nu gav jag upp. Jag badar o flyter omkring i svett. Jag känner mig som en hal tvål som glider runt på lakanet om natten. På dagen är jag lynning, gråtmild o tröstäter. Det är inte bra. Nu tar jag tillbaks mitt liv, ett liv värt att leva med normal kroppstemperatur o någorlunda jämnt humör.
Tack vare min Polar loop, som visade att jag bara uppnått 54% av dagens aktivitetsmål, så gav jag mig ut på en kvällspromenad trots att jag var trött som en gnu. Det är jag glad för. Vilken kvälll, vilken himmel, vilka vyer! Jag tror att våren är på väg tillbaks.
Cykelfestplanerig, studentplanering, syrror som kommer o fester hit o dit. Det är en hektiskt tid vi går till mötes men ändå rätt så skoj. Bara orken räcker till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Varje liten kommentar tillför glädje i mitt liv, tack för att ni tar er tid!