tisdag 24 februari 2015

Bergscyklisten och jag - livet som cykel-änka

En utav anledningarna till att vår semester denna gången blev förlagd till Kanarieöarna var faktiskt för att min cykeltokige man hade läst om att det var fantastisk cykling här på ön. O då snackar vi bergscykling. Jag gillar också att cykla men inte i berg. Min höjdskräck skulle nog sätta käppar i hjulet för mig mer på väg nedåt än uppåt. Det finns ju t o m backar hemma som jag hoppar av och går nedför p g a att jag är rädd....här skulle det inte alls funka.

Jag fick i alla fall min dagliga motion igår när vi följdes åt till fots till Playa del Ingles och Free motion bike center för att hämta ut cykeln som han hyrt i förväg, uthyrningsstället hade bara nya fina Cannondale-cyklar som såldes efter bara ett års användning. Där var hur mycket folk som helst som skulle ut o cykla på morgonen. Mest proffsiga cyklister såg det ut som men även en o annan amatör. Man kunde faktiskt även hyra en el-cykel.

Där sa jag sen hej då till älsklingen som satte sig på cykeln när jag vände näsan hemåt.

 
 
Min morgonpromenad som jag utförde i powerwalk-tempo blev nästan 8 kilometer lång. En bra start på dagen. Resten av dagen tillbringade jag vid poolen med ljudboken inpluggad i öronen. Jag har insett hur bekvämt det är med ljudbok i mobilen så det blir mer o mer så att jag lyssnar på böcker även när jag är på semester. Jag började egentligen med det bara för att fördriva tiden till o från jobbet varje dag men det är ju verkligen kanon i alla lägen. Storytel är suveränt i det avseendet.

Jag vet inte jag hur det går med den där nollvisionen för vikten....Karaktären är inte alltid på topp. Igår köpte vi in oss på hotellets lunchbuffé och där fanns den här chokladfonduen. Jag måste erkänna att jag aldrig har smakat chokladfondue så var man ju bara tvungen att göra det eller hur?

Tja det blev en bit ananas och en bit persika doppad i choklad tillsammans med 3 kulor glass. O det var egentligen inte ens speciellt gott så de kalorierna kunde jag varit utan.

Det märks verkligen att det är "svensk-befolkat" här. De flesta restauranger har meny på svenska, restaurangen vi åt på igår hade bara svensk-talande personal m m. Det är nästan lite patetiskt. Medelåldern är också MYCKET hög. Vi känner oss nästan unga var vi än är. Man går o småler lite när man ser alla gamla par som stapplar fram o tänker på om vi också kommer att åka hit när vi blir gamla för att tillbringa vintern här. Det är en lockande tanke.

Beläggningen på hotellet är inte särskilt hög. Det finns gott om solstolar varje dag och i frukostmatsalen råder ingen trängsel. Barnfamiljerna är lätträknade så det är väldigt tyst o lugnt överallt.

Idag säger prognosen mulet. Jag hoppas att den prognosen inte stämmer för älsklingen har återigen satt sig på cykeln, idag för en ännu längre och tuffare tur. Just nu ser jag faktiskt solen glimta till där ute och jag ska snart ge mig ut på en joggingtur längs med stranden för att sen förhoppningsvis tillbringa ännu en dag vid poolen medans mannen är ute cyklar.å

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Varje liten kommentar tillför glädje i mitt liv, tack för att ni tar er tid!