Nä, jag är inte på väg till bårhuset men jag måste passera här för att komma till min syster. Jag tycker att det är en bra väg, en fin väg, ungefär så nära som JAG kommer en kyrka. Jag håller mig helst på utsidan.
Idag har hon åkt hem igen, söstera mi, så tråkigt, underbart är kort. Kort har det verkligen varit denna gången men sååå roligt när hon är hemma.
Jag tror att hela himmelen gråter för att hon åkt för det vräker verkligen ner ute. Marken förvandlas till en eländig moddig snösörja. Tänk om det bara kunde få vara milt nu men så väl är det så klart inte.
Jag är trött, ack så trött. Det känns som att jag drabbats av ännu en förkylning. Hostig, snorig, huvudvärk, känner mig nästan lite febrig. Idag fick återigen träningen stå tillbaka. Det har verkligen inte gått bra i år trots mina goda föresatser. Nu kändes det äntligen som att man hade kommit igång igen men så slås man tillbaka igen. Så tråkigt. Det är bara att ta nya tag.
Krya på dig vännen o jag håller med dig idag känns det verkligen som om änglarna gråter för många av oss. Kramisar Tina
SvaraRaderaJa nu vill vi vår!!!
RaderaJag tycker om kyrkor, de brukar vara vackra och stämningsfulla. Däremot tycker jag inte om att gå på kyrkogårdar i mörkret...
SvaraRaderaJa kyrkor är fina att titta på o i. Kyrkogårdar när det är mörkt är lite kusligt, det håller jag med dig om.
RaderaVacker bild.Visst är det typiskt med sådana bakslag, när man tycker sig har kommit igång med sin träning! Men, snart är du i farten igen som sagt;-)
SvaraRaderaKrya på dig-kramar!
Helen
Ja det är så tråkigt när man måste avstå träningen. Det är så lätt att tappa motiationen. Hoppas jag kan gå imorgon!
RaderaKram