Idag var dagen då jag skulle åka till Köpenhamn för att möta upp min man, något som visade sig bli lite mer komplicerat än väntat.
Min dygnsrytm är lite störd, min kropp tror nog fortfarande att det är sommartid för jag vaknade som vanligt alldeles för tidigt. Kvart i 7 på morgonen så hade jag ätit frukost, bäddat, sorterat tvätten o tömt diskmaskinen iklädd träningskläder, redo för en joggingtur. Det är något jag lärt mig av min syster att ska man träna så är det lika bra att ta på träningskläderna direkt. Då blir det liksom lättare av att man verkligen gör det. Är träningskläderna på så måste man liksom bara ge sig ut, eller hur?
Väl där så stod det på tavlan att tåget var inställt. Även det förra tåget hade varit inställt och nästa tåg skulle bli inställt men det skulle komma ersättningsbussar. Anledningen var att ett godståg hade fastnat upp på Hallandsåsen p g a lövhalka. Nu påbörjades min väntan. Tåget skulle gått 9.22, ersättingsbussarna väntades 9.52. Kl 10.00 hade det fortfarande inte kommit någon buss. Nu insåg jag att om det inte snart kommer någon buss så hinner vi inte med nästa tåg från Ängelholm (de går bara en gång i timman) så jag bestämde mig för att köra själv till Ängelholm. Jag plockade med mig två trevliga ungdomar från Göteborg som skulle till Köpenhamn över dagen. Det visade sig att tjejen precis hade börjat plugga till lärare på Pedagogen i Göteborg, där även min yngsta dotter precis har påbörjat sin förskollärarutbildning, världen är liten.
När vi kom till Ängelholm så parkerade jag, betalade parkeringsbiljett och gick fram till stationen. Tåget inställt!!! Det här är inte sant! Jag kan inte förstå varför det var inställt även här. Nästa tåg skulle gå12.40. Så länge ville inte jag vänta. Det kändes som att jag aldrig skulle komma fram till Köpenhamn. Jag och de trevliga ungdomarna (jag vet inte vad de hette ens en gång...) gick tillbaks till bilen och körde till Helsingborg. Där visste jag att tågen måste gå och som alternativ kan man även åka färja över och ta tåget på den danska sidan.
13.48 var jag framm i Köpenhamn istället för som det var tänkt 12.22. Om jag hade stått kvar i Båstad och väntat på ersättningsbussen så vete sjutton när jag hade kommit fram. Det är tur att man har bil och det var kul att kunna hjälpa några andra också.
Ja det blev till slut som vi tänkt oss och vi fick en trevlig eftermiddag och kväll tillsammans i Köpenhamn, min man o jag då vi bara strosade omkring och pratade och satt och åt mat och pratade. Kvalitetstid tillsammans. Tur att man var uppmärksam även när man skulle betala maten för där hade de minsann lagt på en dessert och vi som inte ens beställt in någon dessert....pinsamt!
Trist att aldrig kunna lita på de där tågen :-(
SvaraRaderaMen kul att du kom fram och att ni hade en trevlig em-kväll.
Kram J