Plötsligt händer det!!! 4 kilometer utan stopp:-)

 

Idag är glädjen verkligen, verkligen stor! För första gången i mitt 52-åriga liv så gav jag mig ut på en 4 kilometer lång joggingrunda och orkade hålla igång HELA tiden!! Jag hade väl nästan gett upp. Springa är inte min grej, jag kommer aldrig att klara det rent mentalt, jag ger bara upp så fort det tar emot. Idag kändes det helt annorlunda, det kändes bra, andningen var med mig, det bara rullade på. Jogging längs med en jämn och fin strandpromenad utan backar. Halleluja moment! Jag gjorde det! Jag sprang hela vägen!! Visserligen i ett yttepytte-tempo, knappt styrfart men ändå! Det var en seger för mig själv. Jag är så lycklig!

 

 

Idag vaknade vi till strålande solsken, och solen har fortsatt stråla hela dagen lång. Det blev en lång, härlig dag på stranden såklart.

 

 

Igårkväll gick vi ut för att se fotboll på en pub, där satt jag stundtals med och stundtals gick jag rundor för att utforska omgivningen bara för att slippa fotboll en liten stund. Kvällen rullade på och jag behöver väl inte säg att vi hade roligt. Bilden talar för sig själv. De här två killarna har känt varandra sen 5-årsåldern och har stundtals hejdlöst roligt tillsammans. Skämten bara haglar fram och tillbaka. Det är aldrig tråkigt i Per o Marias sällskap, det är en sak som är säker.

 

Igår kväll planerade vi redan in nästa semester, ja till och med bokade faktiskt. I november ska vi göra en Ålandskryssning tillsammans, något som vi tidigare aldrig gjort. Kryssningen är bokad o betald, likväl som våra flygbijetter till Stockholm. November månad behöver piggas upp. En helg i Stockholm i kombination med Ålandskryssning låter väl inte helt fel?

En del av gårdagens underhållning. En spansk smörsångare som sjöng karokee-låtar på löpande band men han var faktiskt riktigt bra och vi hade roligt.

 

Idag har jag anmält mig till en LCHF-turbo på 2 veckor som börjar redan på måndag. Nu kör vi på igen, det kan nog behövas efter semestern.

Life is good:-)

 

Skickat via Blogsy