onsdag 24 augusti 2016

Jag säger bara -- augusti! Denna underbart ljuvliga månad


Alltså finns det något ljuvligare än en varm o skön augustikväll? Jag bara undrar. Tänk att få komma hem efter en lång dag på jobbet, där man känner tillfredsställelse över att ha hunnit med så himla mycket, och då bara kunna gå ut och sätta sig på sin altan och njuta utav några timmar i solen. Det är livet! Efter maten tog vi Lexie i koppel och gick vår lilla runda bara för att njuta utav kvällen i solnedgångens sken.





















Himlen är som ett vackert skådespel och det känns som att man aldrig kan få nog. Ljuset är helt underbart. Så svårt bara att riktigt fånga det på bild (med mobilkamera).




















Sommarpratarna fortsätter att snurra i min mobil till o från jobbet. Idag var det Bert Karlssons tur. Efter att ha lyssnat på honom fick jag en lite annorlunda bild utav denne kontroversielle man. Han har nog haft det tufft många gånger i sitt liv men han har alltid vågat sticka ut och vågat göra nya saker. Mod o nytänk, med det kommer man långt. Idag kändes han riktigt sympatisk och jag tycker att han hade mycket kloka tankar och både det ena och det andra. T ex att flyktingar som kommer hit måste få lära sig svenska från dag 1. Om inte så får många kvinnor aldrig en chans, många kommer inte dit sen. Jag håller med om att det är helt galet att de måste vänta på sitt uppehållstillstånd innan de får börja läsa svenska. Det är väl ett ypperligt tillfälle att lära sig svenska språket när man ändå bara väntar. När uppehållstillståndet sen väl kommer är de kanske genast redo för arbetslivet, där jag välkomnar varenda en utav dem.

Middagen på altanen var lättlagad. Rökt chilimakrill med gräddkokt blomkål.

Det är lite konstigt. Många skriver att de utnyttjar sommaren, de är på stranden o solar o badar. Hur mycket jag än älskar sommar o sol o bad så tycker jag på något sätt att det är försent i augusti. Jag älskar att det fortfarande är varmt och jag älskar dessa underbara kvällar men att åka till stranden kommer jag mig nog inte riktigt för. Varför vet jag inte. Det bara är så.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Varje liten kommentar tillför glädje i mitt liv, tack för att ni tar er tid!