Idag är inte en av mina bättre dagar. Idag är jag en pissmyra. Igår var vi på en inspirationsföreläsning, som inte direkt inspirerade mig. Nog ingen annan heller. Där pratades om hälsa o sjukdom, upplevd och verklig sjukdom. Idag är det nog en kombination hos mig tror jag, upplevd och verklig sjukdom.
Jag har ett problem. Jag tror att all världens olyckor beror på mig. Om det blir krig i Uzbekistan så börjar jag nästan genast att fundera på om det kan bero på något jag har gjort, är det mitt fel? (Ja, ja, nu överdriver jag kanske lite men ni förstår vad jag menar:-)
Om någon är sur hemma eller på jobbet så börjar jag genast fundera på om det är jag som sagt eller gjort något dumt som kan orsaka detta. Jag är inte så hårdhudad som många tycks tro.
Igår var det någon som gjorde en sak som verkligen sårade mig. Sån´t golvar mig totalt. Hårdträningen i går kväll hjälpte tydligen inte. Jag vaknade mitt i natten med huvudvärk och låg sedan vaken i flera timmar. Idag hade jag varken ork eller lust att ta mig till jobbet. En sällsynt företeelse som väl är. Idag är jag hängig o trött med en kvardröjande huvudvärk och tårar som ligger nära till hands så snart jag tänker på gårdagen.
Terapin för dagen blir nog att ge sig ut på en lång promenad med Lexie i det underbara höstvädret med Spotify på hög volym i lurarna. Sen hoppas jag att det känns bättre. Annars får jag väl fortsätta att vältra mig i självömkan resten av dagen, bara väntandes på att älsklingen ska komma hem igen så jag kan krypa upp i hans famn.
Man kan inte va på topp alltid. Ibland är man inte stark. Måste man alltid vara stark? Ibland kanske man måste få tillåta sig att vara en liten pissmyra.
Imorgon är en annan dag. En dag jag hoppas vara tillbaka, tillbaka på jobbet för en gemensam lunch med de goa kollegorna, en ny fredagstradition som vi startade upp förra veckan.
Oj vad jag känner igen mig. En del av mig tror oxå alltid att det är mig det beror på när folk i min omgivning är sura. En annan del av mig inser att världen inte snurrar runt mig och att sannolikheten att de är sura på just mig är ganska liten.
SvaraRaderaHoppas du känner dig bättre efter din promenad!
Och nej - man måste inte vara på topp alltid. Att jag sen råkar vara det i Songpop får du tugga i dig ;-)
Kram
Ja just det, min man brukar också påpeka att inte hela världen snurrar kring mig. Det är kanske där problemet ligger. Tror man att man är viktigare än vad man är? Snart ska jag gå.
RaderaFår väl tugga i mig förlusterna i Songpop då:-)
Kram
Ush stackare *kramar om*
SvaraRaderaMan får absolut ha sådana dagar och man har dem även om man itne vill, det bästa man kan göra är att stanna upp och försöka ta hand om sig själv.
Sedan känner jag också igen mig i det du skriver och ofta vrider man sig själv utochin för att komma på hur man ska få saker rätt, i slutändan är det dock så att det bara skdar en själv, i små steg får man lära sig sluta tänka i de banorna :)
Kramar !!!
Tack för pepp, ja alla har vi väl såna dagar...Tur det går över igen.
RaderaKram