Det är då man vet att det har gått för långt…

Äntligen en tid hos läkaren, den sista för dagen. Jag ramlar in 1 minut sen men får sen ändå sitta och vänta i 20 minuter. Lät han mig vänta för att jag var sen? Eller hade han så mycket att göra?

Jag förklarar mitt problem och “visar upp mig”. Läkaren blir alldeles tyst och säger sedan ett tyst ooojjj…..Det är då man förstår att det har gått för långt, jag kanske borde kommit tidigare, jag är inte gnällig, det  här är allvar….Läkaren tar mig på allvar! Det blir en 5-dagars dunderkur med kortison i tablettform och en remiss raka vägen till hudmottagningen. Det är bara att konstatera, jag går sällan till läkaren, när jag väl gör det, då är det allvar!

Det som är skumt är att han sedan börjar prata om mitt jobb och att hans dotter paddlar ihop med min ex-chefs dotter och att en kollega till mig som är långtidssjukskriven bor granne med honom. Vad f-n?? Har han googlat mig innan jag kom dit eller?? Hur vet han var jag jobbar?? Jag frågar om det står i journalen men får inget riktigt svar. Han kanske läser min blogg…que?? Mysko!

Efter det raka vägen till Apoteket för utlösen av medicin, sen veckohandling och hem. Kvällens rätt blev en förstärkt Ceasarsallad, enkelt gott en fredagkväll efter en lång kort vecka. En dag då jag även hunnit med att luncha tillsammans med äldsta dottern med pojkvän. Vardagslyx!

Sen måste jag ju bara göra reklam för och berömma Lensway. Ni har väl alla läst om att jag råkade slänga mina sista i linser i tron om att jag hade fler hemma. Det hade jag inte..

Igår sprang jag desperat runt till optikerna i stan men det var ingen som hade mina linser hemma och ingen som kunde beställa hem dem så att jag kunde få dem före nyår.

Då gick jag tillbaka till kontoret, loggade in på Lensway.se och beställde mina linser, ca 13.30 igår. Idag låg linserna i min brevlåda!!! Imponerande, tack Lensway! Min nyårsafton är räddad.