“Mello” o samma visa varje helg

2 februari, januari en av årets mest förhatliga månader är äntligen över. Nu är det den kortaste av de elaka månaderna att kämpa sig igenom. Sen kommer mars, inte heller så mycket att trakta efter. Det där att våren kommer i mars var många år sedan jag gav upp. Man väntade och hoppades och trodde men man blev alltid lika besviken. Numer räknar jag in mars i de tre elaka  vintermånaderna. I år flyr jag i mars. Det är bäst så. Man måste ha något att se fram emot.

Mello – när bytte Melodifestivalen namn till Mello? Det känns nästan som  den har bytt namn för alla kallar den Mello, eller är det bara i cybervärlden? Jag känner ingen större entusiasm inför den nu för tiden. Det är allt för segt o utdraget med alla delfinaler men likväl sitter man där bänkad när lördagen kommer. Igår var där trots allt en hel del bra låtar.

• Yohio – Tål honom inte (jag är kanske en gammal tant) kanske inget fel på låten med en annan artist
• Mahan Moin – har redan glömt låten…
• Linus – Jättebra låt, typisk Fredrik Kempe-låt. Men bara man slapp se honom!!! Varför i helskotta förstör man hela sin kropp med tatueringar, piercingar överallt samt ringar som tänjer ut öronen. Jag förstår det inte. (Jag är en gammal tant)
• Elisa Lindström – Jag gillar dansband, men hallå? Det var väl längesen det platsade i Melodifestivalen? Var sak har sin plats.
• Alvaro Estrella – Helt ok, den kommer nog att spelas en hel del. (Jonas Gardell var tydligen besviken över att han inte tog sig på ett visst ställe upprepade gånger dock, ha, ha)
• Sylvester Schlegel – ännu en låt som kommer att spelas hur mycket som helst.
• Helena Paparizou – En underbart charmig tjej som framför en catchig låt. Jag gillar den! En utav de bättre i tävlingen.
• Ellen Benediktson – nu får vi ta till de stora bokstäverna! Jösses vilken stämma! Den tjejen kommer att gå långt. Jag satt o grät. Hade inte hon gått vidare direkt så hade jag aldrig mera sett på Melodifestivalen. En ny stjärna är född!

I övrigt var det samma visa som varje helg. När det är helg så VILL man ju vara uppe lite längre, bara för att det är helg. Lite skillnad ska det ju vara. Nu är jag drygt 50 men jag har ändå inte fattat, jag klarar det inte!! Varje helg somnar jag i soffan vid 22-tiden sen ligger jag där o snarkar tills älsklingen vill gå o lägga sig, då går jag också o lägger mig. Varför går jag inte o lägger mig direkt? Jag vill ju inte vara tråkig. O så rolig jag är när jag ligger i soffan o sover då….Igår gick jag och la mig långt innan honom, för jag var ju sjuk…..Jag tror inte att han saknade mig, hmmm.