Nackspärren från helvetet

Inatt var det ingen rolig natt. Denna smärta. Hemska nacke!

Jag hade lite ont i nacken sen tidigare i veckan redan innan gårdagens träning. Träningen gjorde nog inte alls det hela värre eftersom det var väldigt kontrollerat. Däremot att sitta en heldag på Arenahallen i allt för tunna kläder och frysa konstant. Jag kände att det gjorde mer o mer ont i nacken ju längre dagen gick. Till slut satt jag med kappan på men då var det nog försent.

Jag vet att det känns lite töntigt att säga att man fått nackspärr för att man suttit o frusit. Egentligen tror jag inte på det men det är klart att har man redan ont o sen blir helt nedkyld en hel dag, då är det nog inte så bra.

Jag känner helt igen känslan från förra året. Det går långt upp i nacken på vänster sida, ändå upp i huvudet. Jag får t o m hålla emot när jag sväljer för det gör så ont. Smärtan eskalerade under kvällen och inatt kunde jag alls inte sova i sängen för jag kunde inte ens vända mig om. Det var bara att knalla upp och sätta sig i recliner-soffan o luta sig tillbaks. Där kunde jag få någon lite vila.

Dagens planerade trädgårdsprojekt med att dra upp hela häcken med taggbuskar får jag tyvärr överlämna åt min man och yngste sonen. Ja, ja, inget ont som inte har något gott med sig:-D Det där var inget jag såg fram emot. Nu kan jag sitta här inne i stugvärmen med en bok medans de sliter där ute. O så synd....

 

 

 

Skickat via Blogsy