Konsten att utmana sig själv

Idag är jag på resande fot, på väg mot huvudstaden med SJ:s snabbtåg via Göteborg. I Göteborg hann jag med en kopp kaffe innan resan gick vidare. Lite otäckt är det allt att åka snabbtåg. Jag har en lätt illamåendekänsla, lite sjösjukekänsla, inte helt behagligt. Hoppas att det går bra, halva resan har jag kvar.

Jag är på väg mot en utmaning. En utmaning som består i att ställa mig upp och tala på en konferens med drygt 60 deltagare men jag är inte nervös, inte än men jag vet att det kommer. Man blir bara bra på det man tränar på så därför får jag väl se det här som träning, en utmanande träning som jag hoppas går bra.

Imorse var jag tvungen att prova min nya ägg- och baconform. 2 skivor kalkonbacon och 1 ägg. Om det blev bra? Tja, helt ok, det blev mer stekt ägg än äggröra men baconen var bra, jag får nog försöka röra om ägget lite bättre imorgon. Smidigt ändå att bara slänga in det i micron och slippa torka spisen efteråt så lite plus var det ju.

Veckan inleddes som vanligt med ett pass på gymmet. Tänk om jag kunde vara lika bra på att utmana mig där som i övriga livet? Jag ligger gärna kvar i min comfort-zone. Tur jag har Hanna som driver mig framåt och som sätter nya mål. Idag utmanade jag mig trots allt lite grand på löpbandet. Jag joggade i 5 min på 8,5 istället för på 8 och i intervallerna så stack inte pulsen upp alls så mycket som vanligt (och sjönk snabbare än vanligt) så sista intervallet sprang jag på 12 istället för på 11. Stolt över mig själv!

 

Skickat via Blogsy