söndag 9 augusti 2015

5,8 mil - med livet som insats? via Karsefors och Hjörneredssjöarna

 


Ja trots gårdagens cykelincident så gav vi oss ut idag igen. Nu med våra racercyklar. Vi kände oss lite trötta på Bjärehalvön och alla tokiga bilister o samma vägar om o om igen så vi lastade cyklarna på bilen och körde till Hasslöv för att istället utgå därifrån.

Älsklingen tyckte att vi skulle svänga inom Karsefors för att jag aldrig hade varit där så visade det sig att det var Forsafallens dag! En dag om året öppnar de luckorna och släpper igenom vattnet. Nu kom vi dock för tidigt, det var drygt 2 timmar kvar tills luckorna skulle öppnas så vi orkade inte vänta men vi fick ändå betala inträde för att få komma in och se hur det såg ut. En häftig upplevelse trots att vattnet inte strömmade igenom. Där var verkligen hur vackert som helst!

Tanken att vi skulle slippa bildårar bara för att vi lämnade Bjärehalvön kom dock på skam. Två incidenter råkade vi ut för idag. En liknande gårdagen och en där vi cyklade på en ännu mindre väg, nu utan mittlinjer, härligt tyckte vi, här KAN ju definitivt inte två bilar mötas i bredd med två cyklister.....MEN jo det var en som tyckte att han kunde det. Nu blev vi helt prejade av vägen, som tur var där en gräsåker vid sidan av vägen, utan diken och stängsel så vi klarade oss bra men attans vad man blir upprörd. Hur tänker folk egentligen??

I övrigt var det verkligen en fantastiskt fin runda. Jag var helt lyrisk, här vill jag cykla igen! Små fina vägar i omväxlande öppet landskap och skog. Helt ljuvligt! Inte helt backfritt men det var lindrigare än att cykla upp för åsen gång på gång.

Här är vi vid Hjörneredssjöarna, ännu en mycket vacker plats. Här kände jag faktiskt igen mig. Här har jag varit en gång tidigare med mitt tidigare jobb och paddlat kanot.

Härifrån gick färden vidare in till Knäred och därifrån hemåt igen, via Stäme mot Vallberga för att till slut åter vara tillbaka i Hasslöv.

Här fick jag faktiskt en liten flashback. De här långa raderna med byggnader påminde mig faktiskt om...Birkenau... men jag tror nog att grisarna som bor här har det betydligt bättre än de människor som bodde i Birkenau.

5,8 mil slutade dagens cykeltur på, attans vad nöjd jag är. Ett riktigt bra träningspass idag. När vi kom hem slängde vi oss i varsin solstol direkt efter lunchen och sov gott i över en timma.

På kvällen fick vi återigen trevligt besök av äldste sonen med flickvän, som tillbringat hela helgen i syrrans hus. Ännu en trevlig grillkväll på altanen och ännu en helg är till ända.

 

2 kommentarer:

  1. Vilken mysig cykeltur bortsett från bildårarna då.
    Dom kan väl ta det lite lugnt.

    Fina bilder och kram från mig

    SvaraRadera
  2. Ja, det var det verkligen. Bildårarna vet jag inte vad man ska göra åt.

    SvaraRadera

Varje liten kommentar tillför glädje i mitt liv, tack för att ni tar er tid!