Vilken tur att man har så´na kompisar som Iréne! Kompisar som inte ger sig utan bjuder in och bjuder in och lockar mig att komma. Igår var en sådan underbar, energifyllande kväll. En kväll tillsammans på hästryggen, lite mat, lite vin och en massa prat.
Jag vet inte om jag är helt tokig men jag som nästan aldrig rider nu för tiden, kanske max en eller två gånger om året, jag gick med på att ge mig ut på en barbackarunda o jösses vad mysigt det var!!
Det blev en lugn skrittrunda på gamla välkända vägar som passerade förbi gården där jag förut bodde. Hur mysigt som helst. Vädret var lite svalare än tidigare men passade perfekt som ridväder.
Bästa fina Iréne som blev farmor för femte gången igår, inte illa!
Sigge. Hunden på gården, liten, söt och charmig, inte helt olik syrrans hundar men något mörkare såklart. Förhoppningsvis kommer han snart ner och hälsar på Lexie tillsammans med sin matte och husse så att vi kan ge oss ut på långpromenad tillsammans.
Ja här ser ni hästgården där jag bodde förr i tiden. Den ska visst åter ut till försäljning nästa vecka. Det ska bli spännande att kolla in bilderna på Hemnet. Det är nog mycket som förändrats sedan jag ägde den för 16 år sedan. Lite vemodigt men jag längtar inte tillbaka, inte mer än tillbaka till närheten av en riktigt god vän:-)
Hej då Alice o Affe, vi ses förhoppningsvis snart igen!
Skickat via Blogsy
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Varje liten kommentar tillför glädje i mitt liv, tack för att ni tar er tid!