När pulsen sticker iväg

Jag är fortfarande väldigt nöjd med det nya i vårt sovrum, nu har det dessutom tillkommit nya kuddfodral. En sak i taget, man får shoppa när man hittar något o hittar något, det gör man ofta!

Dagens shoppingfynd var det här läckra halsbandet på Glitter, 20 kr, då är det svårt att motstå.

Arbetsdagen avslutades idag med Bodycombat. En timmas hård kampsportsinspirerad träning. Det är fruktansvärt roligt och lika fruktansvärt jobbigt. Efter sisådär 35-40 minuter så orkar man knappt lyfta armarna, än mindre slå med kraft. Kroppen känns efteråt helt tömd på energi. Idag var det lite extra roligt för träningsbyxorna halkade faktiskt ner allt då o då. Ett säkert tecken på att jag minskat något lite i storlek. Det är en så skön känsla.

Ibland sticker min puls iväg, högt över vad som egenligen är möjligt. Varför vet jag inte och det var länge sen det hände sist men idag hade min maxpuls stuckit upp på 211 någon gång under passet. Det var inget jag kände av men det känns rätt så märkligt.

Jag kom på idag efter passet att jag nog inte känt av mina andningsproblem på ett tag när jag tränat. Är det detoxens förtjänst? Det känns väldigt lätt att träna när andningen hänger med. På sätt o vis känns det som att jag skulle kunna äta så här jämnt om jag bara gick ner i vikt. Om jag bara skulle äta vegetariskt så skulle jag nog dock bli väldigt deprimerd och helt tappa lusten för att äta. Det är gott och jag blir mätt men ack så tråkigt det är. Det är inte min grej.

En annan positiv sak var att jag fick dra upp byxorna gång på gång, de halkade ner:-) Underbart! Det betyder att det händer något med min kropp.

 

Skickat via Blogsy