tisdag 7 april 2015

Kampen inombords - vem vinner?

Idag var jag missmodig o eländig och hängig. Jag ville verkligen inte gå på kvällens Bodycombat med bästa Hanna Lundh. Jag hade ingen ork och ingen lust. Jag funderade flera gånger på att avboka passet men jag gjorde det inte.

Till slut gick jag dit men energin infann sig inte. Jag ställde mig längst bak i salen lite i skymundan bakom en pelare i hopp om att Hanna inte skulle notera min brist på entusiasm. Det lyckades säkert inte.

Oengegerat tog jag mig igenom passet. Kände för att ge upp halvvägs men tog mig samman och slutförde. Pulsen var inte hög och kaloriförbrukningen var låg. Det var verkligen ingen stor prestation av mig men jag tog mig dit och jag genomförde passet.

Jag försöker se det positivt. Bara att ta sig dit o genomföra, det var en seger just denna dagen. Man kan inte alltid vara på topp.

4 kommentarer:

  1. Man varken kan eller måste vara på topp alla dagar hur skulle livet då se ut ?!?! kram

    SvaraRadera
  2. Det är rätt, var nöjd med att du tog dig dit. Man måste inte prestera på topp jämt

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja det är så man måste se det, får försöka se det positiva i det hela.

      Radera

Varje liten kommentar tillför glädje i mitt liv, tack för att ni tar er tid!