Värsta biggest loser-sammanbrottet

 

PT-träning nr 24. Idag kändes det bra igen och jag behöver inte mörka ner bilderna som jag gjorde förra veckan när jag skämdes över de extra påsk-kilona. Nu är jag på banan igen o ser ut som jag gör och det är OK.

 

Hanna körde hårt med mig idag igen. Styrka o kondition. Svetten rann utmed kroppen.

Idag kom vi till ett läge när jag nästan började panikandas igen vilket inte tidigare har hänt när jag tränat för Hanna. Jag kom nog på mig själv och stannade upp o vi började om. Jag ställer så stora krav på mig själv. Stark är jag men andningen hänger inte med.

Efter passet kom då tårarna i värsta Biggest loser stil o Hanna säger till mig att allt det där måste ut. Jag måste börja vara snäll mot mig själv. Det är ju ingen annan än jag själv som ställer de där kraven. Jag hoppas att jag lär mig snart.

Den här veckan har i alla varit väldigt, väldigt bra matmässigt. Jag har skött mig exemplariskt och hållt mig helt o hållet till diciplinerad LCHF-kost. Flera nätter i rad har jag också sovit väldigt bra o fått ihop fler timmars sömn än vanligt. Förra veckan fick jag i läxa att bestämma mig för vad jag hade för mål fram tills denna fredagen. Vaddå för mål? Ja det fick jag inte reda på, det fick jag bestämma själv. Mitt mål blev att sköta mig så bra som möjligt och verkligen tänka på allt jag stoppade i mig o det har jag gjort. Ett viktmål har jag också satt, om jag uppnår det är väl tveksamt men i så fall har jag i alla fall gjort så gott jag kunnat. Träningen har jag nog tonat ner lite o så har jag unnat mig en powernap på jobbet istället för fika. Det känns bra, riktigt bra.

Tack Hanna för att du finns! Du hjälper mig så otroligt mycket, inte bara med träning av kroppen utan även med träning av "knoppen".

 

 

Skickat via Blogsy