tisdag 30 juni 2015

Roadtrip Europe 2015 - Dag 10 o 11 Saltgruvorna i Wieliczka och Zilina

Jag brukar inte smygfotografera folk även om ibland skulle vilja göra det, bara för att fånga en stämning och en miljö men igår kunde jag bara inte låta bli. När vi satt och väntade på att få gå in i saltgruvorna så fick jag syn på den här söta gamla damen som satt o sov så sött med huvudet lutat mot mannens arm. Länge, länge satt de där, ja faktiskt så långe jag kunde se. Hon var så söt i sin långa kjol och det riktigt lyste kärlek om dem. Så där vill jag också ha det när jag blir gammal!

I lördags (tror jag att det var;-) besökte vi de världsberömda saltgruvorna i Wieliszka. 800 trappsteg gick vi, rakt ner i undjorden, som lägst tror jag att vi var 165 m under jorden. Det är svårt att INTE tänka på vad som skulle kunna hända, för sån är jag, oroar mig jämnt men det var verkligen värt ett besök!

Under mer än 700 år har man här brutit salt, ända sedan 1200-talet, helt otroligt att tänka sig. Nu bryter man inte längre salt men gruvan är som en underjordisk stad fylld med historiska berättelser. Saltgruvan är på Unescos världskulturarvlista o är ett av de mest välbesökta turistmålen i Polen.

Det mäktigaste var givetvis den här stora salen där man kan hålla bröllop, fester m m. Allt, allt här ner är gjort utav salt och trä. Trapporna är gjorda utav salt och slipas av turisternas fötter så att det liknar marmor. Ljuskronorna är tillverkade av saltkristaller. Golvet här under, ja det ser ju alla som håller på med hästar eller kor vad det är, det golvet är gjort av saltstenar.

Nere i underjorden finns både restaurang och souvernirshop (givetvis). Den guidade turen, som man måste gå för att få komma ner, tog ca 2 timmar och det kändes inte som en lång tid. Givetvis var jag tvungen att köpa med mig lite salt hem.

O nä, vi behövde inte gå upp, vilket vi hade varit beredda på. Alla fick åka hiss men där fick man inte ha klaustrofobi! 8 personer packades in i en gallerhiss så trång att man inte kunde röra sig men det gick snabbt upp så det var faktiskt helt ok.

Kyrkogårdarna i Polen pratade jag tidigare om, hur utsmyckade de var. Här har vi kommit in i Slovakien och där ser det likadant ut. Vi stannade bara för att ta några kort för att visa hur det ser ut. Helt otroligt med blommor överallt.

Slovakien ja, det är nästan ett kapitel jag vill hoppa över. Det imponerade inte på mig. Det började nog redan vid gränsen. Vi hade läst i Motormännens vägbok att man inte skulle lämna bilen obevakad vid gränsen när man gick in o köpte ett skattemärke som man måste ha på bilen. Älsklingen stannade i bilen och jag gick in på ett riktigt ruffigt ställe. Det var lite Twin Peaks-känsla över det hela. Det gick givetvis bra men känslan var lite otäck.

Vårt mål för dagens etapp var Zilinia som vi letat upp på kartan för där skulle man kunna cykla lite. Hotellet vi bokat var helt fantastiskt!! Det var som att kliva in i en annan tidsålder men så välbevarat o snyggt o rent. Det kändes som att bo ett slott så där har jag absolut ingenting att klaga på men i övrigt....

Slovakien är definitivt inte min favorit, hit kommer jag inte att längta igen. Det kan säkert vara annorlunda på andra ställen men här var det ruffigt, skitigt o eländgt. Längs med hela vägen var det likadant. I Polen var allt snyggt o rent, även om de hade många förfallna hus, här var det helt annorlunda. I Polen fanns det överallt fina välordnade rastplatser med bänkar, toaletter, klippta gräsmattor ja helt enkelt välskött i största allmänhet. I Slovakien stod det ett överfullt gammalt oljefat vid varenda rastplats (som skräptunna) o sen fanns det inget mer.

I Slovakien vet man nog inte vad tvål, vatten o deodorant är. Folk luktar illa, ursäkta mig. Svett o andra odörer. Kläderna som fanns att shoppa var av dålig kvalitet, såg gammaldags och billiga ut men ändå var de inte billiga. Vi trodde att Slovakien skulle vara billigare än Polen men så var det absolut inte. Undrar om det beror på att de har Euro? Givetvis fanns det riktiga märkesbutiker även här i en galleria men då var det nästa dyrare än hemma.

 
Middagen vi åt på hotellet på kvällen var helt fantastisk och vinet ljuvliigt. Lunchen som vi åt ute på stan dagen efter var däremot under all kritik. Den ost- och skinkfyllda kycklingefilén som jag beställt in vara nog mer en gammal självdöd höna, så seg som den var, den simmade dessutom omkring i en äcklig, slabbig brunsås, urgh:-( Min äkta hälft som valde hamburgare...det var mest råa köttslamsor. Helt oätligt!
 
 
Om insidan av vårt hotell var fint så var defintivt inte baksidan där vi parkerade så fin...
 
 
Kyrkan invid torget var nog det finaste jag kunde hitta i Zilina.
 
 
Skötseln på torget var något eftersatt, ogräs överallt.
 
 
 
 
 
Innergård invid en cykelaffär och restaurang...

 

 
Var bara tvungen att ta lite bilder på väg ut från stan, rena slummen där barnen lekte på den skitiga gatan. Så beklämmande att se.
 
 
 

Nu har vi åkt vidare till Tjeckien, betydligt trevligare!! Mer om det senare.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Varje liten kommentar tillför glädje i mitt liv, tack för att ni tar er tid!