En Hovdams vardag: Roadtrip Europe 2015 - Dag 7 o 8 från Auschwitz, Birkenau till Krakow

I torsdags satte vi oss i bilen och körde den längsta sträckan hittills på semester, dryga 50 mil från Sopot till Ocwiecim. Auschwitz kommer från Ocwiecim, bara en "förtyskning" som tillkom under kriget.

Bilden ovan är från minnesmonumentet som är uppbyggt i Birkenau.

Här kom väl också första besvikelsen när det gäller båd övernattning och mat. "Hotellet" som jag bokat under resan ner visade sig vara en tråkig grå byggnad från utsidan och inuti såg det inte heller särskilt fräscht ut. Rummet var i o för sig helt ok men efter att ha sett hur skitigt det lilla köket var, där frukosten skulle serveras, så var det inte speciellt smakligt att inta de där äggen, skinkan och osten på morgonen. Hotell Pierrot, dit kommer jag aldrig mer att återvända! Närheten till det här lilla charmiga torget var väl det enda förlåtande med hotellet, vi hade en liten balkong med utsikt hit. En stor maffig kyrka låg också precis invid.

Polen är verkigen ett underskattat land att turista i. Husen tar de oftast inte hand om så väl tyvärr men de offentliga miljöerna är oftast väldigt vackra. De lägger ner mycket tid o energi på planteringar i rondeller, utmed vägar i parker m m. Man ser parkarbetare överallt som går omkring och klipper gräs, trimmar och håller i ordning.

Södra Polen känns som mer välordnat än de norra delarna. Här ser man oftast väldigt fina välskötta trädgårdar även om husen är så ruckliga så man inte tror att någon kan bo i dem. Blommor måste vara billigt. Varenda kyrkogård man kör förbi ser ut som ett enda stort blomsterhav. Varenda grav ser ut till att vara smyckad som om det precis hade varit begravning. Utanför kyrkogårdarna finns oftast blomsterhandlare som säljer arrangemang som jag skulle beteckna som rena kistdekorationer hemma.

Om man ska besöka Auschwitz eller/och Birkenau så gäller det att vara väl förberedd. Om man inte ska ingå i en guidad tur utan besöker anläggningen på egen hand så måste man förregistrera sig via internet för att få en biljett. Biljetten är gratis men det måste registreras. Det går inte heller att komma dit när som helst när man är ensam. Det är en förutbestämd tid som gäller. Tur att vi läst oss till det så vi slapp att vända om.

Besöket i Auschwitch o Birkenau var jobbigt, gripande men välbehövligt på något sätt. Allt blev så verkligt, det här har hänt på riktigt, man måste förstå att det inte får hända igen. O det här hände mindre än 20 år innan vi fanns till, under våra föräldrars livstid, miljoner människor blev utrotade, mördade, experimenterade med, skjutna, gasade ihjäl, svultna ihjäl. Det är ofattbart. Birkenau, 145 hektar!!! Förstår ni hur stort det är?? Det var som en fabrik där man dödade människor. det är ofattbart stort. Det går liksom inte att överblicka.

Det var inte så många foton jag tog, det var för jobbigt, för beklämmande. Berg med människohår som fortfarande fanns kvar, berg med skor, berg med köksreskap, berg med hårborstar o rakhyvlar, ja usch.

Innergården där fångar arkebuserades. Surrealistiskt.

Taggtrådarna kring anläggningen finns kvar än idag.

En livs levande kardinal lyckades vi se. Tyvärr är han gömd på bilderna utav andra präster och en livvakt men om ni zoomar in så ser ni nog det karmosinröda bältet lysa fram.