Ikväll känner jag mig lite splittrad. Jag packar hit o jag packar dit. Först packar jag för en helg på Väderön med en förväntad regnmängd på 36 mm bara på lördag o sen så packar jag för en vecka i Spanien med 26 grader och mestadels sol.
Lakan, handdukar, toalettsaker, böcker, badkläder, regnkläder, ja allt i en enda salig blandning. Det här är inte lätt. Glöm inte passet, mobilladdaren, all maten, toalettsakerna, ja ni vet.
Semesterkänslan börja ändå infinna sig. Visst, jag ska jobba lite även imorgon men då bara från hemmaplan så ikväll kände jag mig värd ett glas vin efter alla strikta veckor och efter kvällens förvirrade packning.
Hédi Fried, en 90-årig dam som bor i Sverige och som överlevt Auschwits. Henne lyssnade jag idag på i Sommar i P1. Efter att ha besökt Auschzwitz o Birkenau i somras så blev allt som hon berättade så verkligt men samtidigt så overkligt. Tänk att det fortfarande finns någon som lever och som upplevt allt detta hemska o nu är det nästan på väg att hända igen. Flyktingströmmen som flyter fram, gränser som stängs, vuxna o barn som drunknar på väg mot ett bättre liv. Vem kan man gott samvete säga att de inte är välkomna hit? För dem handlar det inte om att packa för en semester i regn eller solsken. För dem handlar det om att packa för ett helt nytt liv och för att kanske aldrig mer få återvända till det som är hemtamt och bekvämt.
Jag blir beklämd! ALLA borde lyssna på denna dam, en dam som vet vad hon pratar om, en dam som varit med, en dam som blev räddad till Sverige från svält och umbäranden i Auschwitz och Theresienstadt.
Låt det aldrig hända igen!
Läste ett citat av ärkebiskopen: "Kunde ett krigshärjat Europa hjälpa flyktingarna för 70 år sedan, kan ett ganska välmående Europa nu." Visst måste det väl vara så? Vi kan inte bara sitta här o ha det bra medans människor i världen svälter o dör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Varje liten kommentar tillför glädje i mitt liv, tack för att ni tar er tid!