Första kvällspromenaden på denna sidan jul😍 Kallt men ändå skönt att det är ljust😃

Ja nu börjar t o m jag känna att det är på väg att vända. Jag lovar inte att jag kommer att känna så hela tiden nu men det går på rätt håll! Idag hann jag med en promenad på lunchen och en liten kort promenad när jag kom hem. Ljuset har idag varit helt magiskt, hela dagen. Vårljus!

Här hemma har vi namngett våra rundor som vi går. Lilla rundan, stora rundan och stora hästrundan. Idag blev det lilla rundan. En liten runda är så klart bättre än ingen runda alls. Lite mesig är jag förstås, jag hade nog hunnit med stora rundan innan det blivit kolmörkt. Lite lat är jag nog med förstås;-) En träningsfri vecka från Studio 4 o jag bara njuter av att ha kvällarna helt orörda och kunna göra precis vad jag vill.

När solen gick ner ikväll så kändes det som att himlen brann. Underbart vackert.

Torsdag kväll, imorgon är det fredag och återigen har en vecka försvunnit i en hast och det är bara 13 dagar kvar tills vi åker till Spanien! Jag sitter här lite lojt i soffan så som jag gjort varenda kväll denna vinter. Slötittar på Antikrundan o vet med mig att jag inte kommer klara mig vaken ens fram till 10. Det får vara ok så. Jag är kvällstrött o det är vinter. När sommaren kommer behöver man inte lika mycket sömn. Man kanske boostar kroppen inför sommaren genom att sova lite mera nu? Vi får tro att det är så.

Det går upp o det går ner - med känslorna utanför kroppen

I morse läser jag ur 56 kg:s blogg för min man:

"Just nu så är jag så himla trött på oredan och kaoset och jag fick ett litet bryt i går, grät i fyra timmar!

Lyssnade på Annas föreläsning om signalsubstanser (ingår i vår stresscoachutbildning) och poletten gick ner i varför jag varit så låg ända sedan jul – jag mår verkligen inte bra när allt är grått och trist och det är för lite roligt som händer och för mycket trista to-dos, slentrian och tristess.

Jag behöver kickarna i livet för att vara mitt bästa jag.

Jag mår ju bäst när livet rusar på! Släng in renoveringsstök på det och jag bryter ihop haha! 

Smsade med fina Anna som skrev något så fint så jag grät en skvätt till: – Din hjärna är magisk, vi ska bara ta dig ur motorstoppet!

Grät ut hos Vickan, Malin (Fnulan), Daniel och mamma också, är så glad att det finns de som lyssnar och förstår när man inte alltid är sitt vanliga sprudlande jag! Även Mats fick jag pratat med idag.

Jag har alltid känslorna utanpå kroppen. Mår jag bra så mår jag bra och det undgår ingen, likadant med när jag är lite låg."

När skrev du det där? frågade han... Ja det kunde varit jag..Jag blev så glad när jag läste det, inte för Åses skull men för att jag inte är ensam!! Ibland känns det som att det BARA är jag i hela världen som hatar vinter men det är det inte! Jag har faktiskt själsfränder på jobbet som tycker likadant o så nu Åse! 

Idag lyfte det ändock lite, trots nollgradigt och snöglopp hela dagen. Jag  o mannen åkte tillsammans till jobbet och fick då tid till att äta lunch tillsammans på Greek grill. Kycklingfilé, kebabkött, tsatsiki o grönsaker, inte alls  helt fel!

När vi äter lunch tillsammans blir det nästan alltid lite efterföljande shopping, idag på Eurosko, då med fokus på shopping åt mannen. Idag fick jag äntligen övertalat honom att köpa ett par nya skor (jag tror att han gått med samma skor 365 dagar om året i minst 3 år nu🙈). Som tur var så var det lite kö i kassan så även jag hann med att hitta ett par skor på REA för halva priset som jag slängde fram på disken så att han fick betala även dem. 2 par skor, ett par dam, ett par herr, båda storlek 40😂. Lite lustigt faktiskt.

Idag för 3 år sedan låg vi i solen på Gran Canaria. Idag om 2 veckor sitter vi på planet till Spanien, till vår egen plats i solen. 2 veckor känns ändå inte så avlägset. Det är snart, det kommer att gå fort.

Idag fick jag även ett trevligt samtal som gav mig hopp. Jag firar alltid saker o ting i förväg så ikväll firade vi lite med pizza o vin.

Det är många trevliga minnen som dyker upp på Facebook. Utöver minnet från Gran Canaria så dök även den här bilden på Molly upp. Det var dagen då hon sprang upp på garagetaket och kutade omkring som en galning och jag stod nedanför o grät då jag var rädd för att hon skulle ramla ner o slå ihjäl sig. Jag minns även att hon hoppade rakt ut o över till grannens garagetak (sadeltak...)  o sprang omkring innan hon hoppade tillbaks igen o slutligen klev ner för trapporna. Puh...

Idag skrev Åse återigen något som jag helt o hållet känner igen mig i:

"Jag är en sådan som alltid ser glaset som halvfullt och inte halvtomt. Jag blir väldigt lätt provocerad av de som ser det tvärt om – och jag har dessa människor näääära (ingen nämnd 😅❤)

Men sån är jag! Jag har nära till känslor och kan inte ljuga ihop en fasad.

What you see is what you get liksom. Däremot så är det ju så att ni som läsare får se MINA uplifters, mina guldkorn, men jag försöker även dela med mig av det som inte alltid är guld och gröna skogar här i bloggen men klart att det blir ett filter, sen å andra sidan så vet jag att ni är intelligenta nog att förstå att bloggar så klart inte är en dagbok över ens liv utan en klippbok där vi som författar delar med os av utvalda delar ;)

Däremot är det skillnad på att visa det som man tror är inspirerande mot att vara förljugen och försöka visa upp en falsk fasad."

Jösses vad lika vi är o jösses vad klokt hon skriver!

Mannen i mitt liv och en summering av april

Idag har mannen i mitt liv lämnat mig men bara för en kort stund. Nu var de hans tur att åka till Spanien. Biljetterna till Motor-GP? (heter det så?) fick han i julklapp utav sina barn. Nu åker de ner tillsammans för att se motorcyklar köra runt, runt, runt...Säkert kul för de som är intresserade men för mig lockar sol o bad lite mer. Det är nog tur att jag åkte själv tillsammans med en kompis. Sol o bad o shopping, det passade oss bättre:-)

Plötsligt händer det! Sommaren är här:-)

En (nästan) helt vanlig dag på jobbet. Veckan börjar med tisdag istället för måndag. Jag har nu bara en chefsroll, istället för två (som jag haft i över ett år) och det är sååå skönt! Det känns som att en sten har trillat från mitt hjärta. Jag gick in i en överordnad roll med tveksamhet men med hög ambition. Får man en chans så ska man ta den. Man ångrar bara de chanser man INTE tog, inte de chanser man tog. Ibland måste man bara våga. Jag kan flyga, jag är inte rädd o jag har flugit men nu är det nog. Jag stannar med glädje bara en liten bit över marken, där är jag trygg.

Är det modernt att vara ofräsch och lukta illa?

Ulrikas sommarturbo rullar på. Trots gäster här hemma både fredag och lördag kväll, ett Mc Donalds besök  i söndags och därefter ett födelsedagskalas så har jag lyckats gå ner 2,3 kg på en vecka. Ja det är ju inte några nya kilon precis. Det är samma kilon som jag går ner gång efter gång efter gång men ändå😜 Jag vet att jag ätit för mycket men jag har trots allt bara ätit för mycket av nyttiga saker, inget godis o inga kakor. Det är bra det.

Ett tufft träningspass i måndags med  nästan bara ben, ännu ett pass idag med nästan bara mage. Jag kör på. Nu har jag varit tillbaks på Studio 4 i Båstad i ca ett år och jag känner mig starkare än på länge. Det är en go känsla. Tuffare träning än här, det kan man nog nästan inte få.

En sak som stör mig mer o mer är ofräscha människor. Är det modernt att lukta illa? Är man för lat för att duscha eller tvätta sig? Är det jobbigt att tvätta sina kläder och sina lakan? Eller ligger det någon sorts miljötänk bakom? Att man inte ska slösa med tvål o tvättmedel? Allt för många jag möter (kontorsmänniskor) luktar otvättat, luktar unkna otvättade kläder och luktar som att man klivit rakt upp ur sängen ur gamla otvättade lakan. En del rent av SVETT. Jag förstår det inte och jag tycker att det är respektlöst mot andra människor som man möter. Jag har oerhört svårt för detta, jag mår illa. Ska det verkligen behöva vara så här? Jag kräver inte parfym. Jag kräver bara tvål o vatten. Är det för mycket begärt?

Det får vara bra nu, dags att ta tag i sitt liv

Allt för länge har matintaget varit alldeles för högt men det får vara bra nu. Det är hög tid att ta tag i sitt liv. Imorgon påbörjar jag Ulrika Davidssons sommarturbo-program som jag så galant klarade förra sommaren. Innan i vinter har jag inte varit motiverad men nu, nu är jag taggad till tusen. Det här ska jag klara! Nu kör vi!

Hela dagen igår renoverade vi i vår lägenhet. Det är så skoj, tiden bara flyger iväg. Igår målade jag fönsterfoder, dörrvalv och en spegel. Det känns som att det inte är sååå mycket kvar men alla små deltaljer tar så mycket mera tid än vad de stora projekten gör. Det var arbete från 8 på morgonen till 5 på eftermiddagen men jag ville knappt sluta.

Idag däremot då tog jag ledigt, satte mig i bilen och körde för att hämta upp mamma och sen drog vi mot Ullared. Även om planen är att köpa allt till lägenheten på Blocket och Bjäre fyndtorg så finns det ändå saker man inte köper där. Kuddar, täcken, lakan o handdukar fick i dag bl a följa med hem. En grå trasmatta var inte planerad men den gick bara inte att gå förbi. Vilken tur att Gekås finns! Så mycket bra saker vi inhandlat idag till riktigt bra priser.

Något som inte heller gick att gå förbi var det här lilla rogivande vattenfallet med det söta paret på. Det väckte mitt ha-begär och det köptes givetvis in för att placeras i vårt eget hus.

När jag såg den här väggklockan insåg jag hur tråkig klocka vi hade i köket idag. Den gamla ersattes snabbt med denna nya, för 59 kr behöver man inte tveka så länge.

Mycket semesterdiskussioner har vi även haft i helgen. Den planerade långresan till USA och Cuba nästa jul har vi tvekat mer och mer inför sen Trump kom till makten. Ska vi verkligen åka dit? Nu har vi kommit fram till att vi kör!! Biljettpriserna bara stiger, vi kan inte vänta längre. Snart så bokar vi! Även sommarsemestern har livligt diskuterats, vad det blir, det får vi se men visst lockar Spanien ännu en gång😎

Tack o lov för Volvo on call!

Igår var jag i Stockholm o vände. Vi bor så bra till, 20 minuter till flygplatsen, drygt 1 h därifrån till Stockholm med flyg. Helt fantastiskt att kunna åka till huvudstaden bara över dagen. Det tråkiga är väl bara att det enda man ser är: Bromma, en glimt av Stockholm från en taxi, ett hotell, ännu en glimt av Stockholm från en taxi o sen Bromma igen. Det känns som att det var väldigt längesedan vi var där privat o bara kopplade av. Det kanske är dags snart?

Efter en lång dag och ett något försenat flyg hem så händer det som inte ska hända. Min bil havererar😢 Helt plötsligt så bara stryps motorn och farten sjunker till typ 20-30 km i timmen och det går inte att köra fortare. En stor lampa lyser i displayen "Försämrad motorprestanda". Där sitter jag i mörkret på en busshållplats och är HUNGRIG!! Ringer min man som genast funderar på hur vi ska bogsera hem bilen, hur vi ska få upp den på lyften i verkstaden (ja vi har en så´n) m m. Jag säger att nu trycker jag på knappen i bilen o ringer Volvo on call. Jag ringer upp, de ser genast var jag är, säger att vi skickar en bärgare och du har rätt till gratis hyrbil i tre dagar! Hurra för Volvo on call! O inte en krona kostar det när man servar bilen regelbundet på märkesverkstad. Suveränt! Min älskade man kommer och löser av mig så att jag kan få åka hem o äta, han åker med bärgaren till Ängelholm och kommer hem med en...MERCA!!! Värsta hyrbilen va? Han meddelar att den är så hightech att jag nog inte kan köra den😝 så att han måste ta den nästa dag. Helt ok för mig, jag tror att han har rätt. Jag gillar inte att köra okända bilar. Han fick med glädje ta hand om den idag. Det enda jag undrar är: Hur tänker Volvo när man får en Mercedes som hyrbil? Vill de inte att man ska köpa en Volvo nästa gång....

Helt galet skönt, 28 grader i september!!

Det här är helt tokigt men så otroligt skönt och jag bara njuter i fulla drag. Näsan har nog börjat att komma över vattenytan. Jag börjar sakta kravla mig upp ur mitt träsk av självömkan. Det är så mycket nu, så många stora beslut, så mycket på G. Tur att man har goda vänner (o en underbar man) att ventilera alla tankar med.

Ikväll packar jag väskan och tar morgonplanet till Stockholm för vidare transport till Gävle och 2 dagars konferens. Under tiden ska jag förbereda mig mentalt på 3,5 timmas intervjuer på fredag eftermiddag med presumtiva "case". Koncentrationen på konferensen kommer nog inte att vara på topp.

Samtidigt har vi nu äntligen kommit fram till slutbetalning av vår lägenhet i Spanien. På torsdag ska det ske och det känns otroligt spännande även om vi inte är där men om dryga 3 veckor åker vi dit. Även om vädret här hemma är fantastiskt skönt så längtar jag givetvis efter att få åka ner och inreda och utrusta lägenheten så som vi vill ha det.

Vi lever i ett fritt land, låt det så få förbli!

 

Fredag, denna underbara dag efter en hel veckas jobb. Hur mycket jag än älskar mitt jobb så är fredagskänslan ändå helt ljuvlig. Solen strålar och vi njuter utav en av sommarens kanske allra sista ljuvliga kvällar här på vår underbart ljuvliga altan.

Dagen inleddes återigen med en promenad, denna underbart ljuvliga augustimorgon. Sommarprat i mina öron. Först Carola, och jag förundras över hennes mod, hennes medkänsla, hennes omtanke om sina medmänniskor, så orädd, så stor tro på det goda. Hennes tro på en gud som är så god och en förtröstan i denna gud. Så svårt för mig att förstå.

På vägen till mitt jobb sätter jag på nästa sommarpratare. Sara Muhammed (som inte hette Sara i sitt tidigare liv) som pratar om sin uppväxt i Kurdistan tillsammans med en mamma som lever i stor fruktan inför en sträng gud. En mamma som har en så stor fruktan för sin gud så att hon faktiskt tror att det bästa för hennes dotter är att hon ser till att dottern blir könsstympad vid 6 års ålder!!! Först får 6-åringen se på när hennes kompis könsstympas med ett rakblad och sedan är det hennes tur. På väg därifrån, då hon givetvis får gå för egen hand, förklarar hennes mamma att hon INTE får visa på  något sätt att hon har ont...Hon måste gå som vanligt, hon får inte gråta, inte med en min får denna 6-åring visa vad hon varit med om. Här sipprar tårarna fram i ögonen utan hejd. Vad är detta för land? Vad är detta för tro? Att religion är roten till allt ont här i världen känns här ännu mer som en sanning.

Saras mamma väljer hennes kläder. Svart heltäckande klänning med svarta långbyxor under och till det en hijab. Tyget fick inte vara för tunt och inte för tjockt för då kanske Saras former syntes. Om hon gick för mycket framåtböjd för att inte brösten skulle framträda, då framträdde istället baken! Sara berättar om när hon måste baka bröd till sin systers barns dop, det är 45 grader i skuggan och där sitter hon i sina svarta heltäckande kläder (klänning med långbyxor under) och hijab och bakar bröd på en glödande stekhäll. Fattar ni vilken tortyr? Slutligen eskalerar det i att hon nästan blir hedersmördad när hon vägrar gifta sig med en mycket äldre man som hennes bror valt ut. Nu flyr hon istället och hamnar i Sverige.

Jag har sååå svårt att förstå detta förtryck! Jag välkomnar alla flyktingar som kommer till detta land och jag tar emot dem med glädje men de får INTE ta med sig detta förtryck till vårt fria land. Sara för nu en ständig kamp för att inte förtrycket ska komma hit. I Sverige måste varje kvinna få vara fri att bestämma över sin egen kropp och sitt eget liv. Det är INTE ok att någon annan ska få bestämma vem som ska gifta sig med vem, oavsett religion. Om en muslimsk kvinna vill gifta sig med en kristen man (eller ateist) då måste hon få göra det. Vi lever i ett fritt land och det är väl därför så många flyr hit, här får man själv bestämma över sitt liv. Låt det så få förbli!

Vi lastar permobilen och åker till Laholm, självklart även för att äta:-)

 

Idag lastade vi svärfars permobil och körde till grannstaden Laholm för ett litet besök. En stad så nära men som man nästan aldrig besöker. Idag blev det lunch på Rökeriet, precis invid Lagan, hur vackert som helst. Nästan helt utan problem...så fick jag coleslaw till min varmrökta lax istället för potatis. Det känns lite konstigt att de ens kan ifrågasätta det när det finns på menyn? Hur som helst, det var vansinnigt gott!! Igen!! Den varmrökta laxen var faktiskt i klass med Kajs och romsåsen och coleslawn var också fantastisk. Ännu en gång då jag är nöjd med maten. O är jag nöjd så är väl alla nöjda;-) Nä, skämt åsido så tror jag faktiskt att alla var lika nöjda.

 

 

 

Efter maten blev det en promenad in till centrum där vi bl a gick förbi Napoleon som stod staty i en privat trädgård. En liten rolig historia var förknippad med denna staty som hittats på Skummeslövs strand 1871 av en fiskare. Galjonsfiguren har troligtvis en gång suttit på ett norskt lastfartyg som hette just Napoleon och som strandade kring Skummeslöv år 1870. Galjonsfiguren såldes först till en sjökapten i Båstad och sedan vidare till dåvarande ägaren av denna fastighet där den nu står. Nuvarande ägares föräldrar köpte fastigheten 1914 men då ingick inte Napoleon i köpet utan man fick lägga till 25 kronor för Napoleon:-) Underbart, säger jag bara!!! Nu har Napoleon varit placerad på samma plats i trädgården sedan 1888. Imponerande och en väldigt kul historia.

 

En sådan här portal har vi faktiskt tänkt oss över vår nya grind som vi håller på att tillverka. Dock blir skillnaden mellan häck o portal inte lika stor hos oss.

 

På torget i Laholm tog vi varsin glass men det rekommenderas däremot inte! GB:s glasskulor, och jag valde saltlaktrits och hasselnöt. Saltlaktrisen gick väl ner men hasselnöten smakade BARA kemikalier! Den åkte rakt ner i papperskorgen. Helt o hållet slöseri med kalorier! Jag har svårt att motstå glass på sommaren men då ska det verkligen vara GOD glass, som på Tre toppar, annars får det vara.

 

En lite småkylig dag som stundtals krävde både tröja o jacka men väl hemma igen stack det till och vi fick någon liten timma i solstolen. En riktigt bra dag!

I övrigt så är mitt huvud fyllt med tankar och planer på nya projekt. Det bara snurrar runt, runt, runt. Gör man rätt eller gör man fel? Hur ska man veta? Lite gambler måste man nog vara.

Skickat via Blogsy

När latmasken vinner

Ibland är det bara så att latmasken vinner, tyvärr. Den förbokade träningen på Studio 4 är över. Nu är det klippkort som gäller, pressen är inte lika stor. Tanken idag var att jag skulle träna men eftersom träningen nu är en halvtimma senare än innan så tänkte jag åka hem och byta om istället för att byta om på jobbet.

Någonting hände där på väg hem. Latmasken kom krypande och övertalade mig först till att inte åka till Studio 4 utan istället ge mig ut o springa där hemma för att senare övertala mig till att bara sjunka ner i soffan....

En utav ursäkterna var att det var så in i bänkens dj-kla kallt ute igen!!! Vart sjutton tog sommaren vägen?

En annan ursäkt var att jag låg efter med allting hemma och inte ska vara hemma mer på nästan resten av veckan.

En tredje ursäkt var att jag var trött....

Nu sitter jag och tittar på Biggest loser och skäms. Varför tränade jag inte idag??

 

Skickat via Blogsy

När benen rullar på lika lätt som när en varm kniv skär genom smör

Idag hade vi bestämt sedan innan att vi skulle ge oss ut o cykla. Väderleksprognosen studeras alltid noggrant, vilken dag ser bäst ut, lördag eller söndag? Det blev söndag och vilken dag det blev!! Det var helt ljuvligt att sätta sig på cykeln och rulla iväg vid halv 9-tiden imorse. Solen sken och det var i princip vindstilla. De flesta sover och man får ha vägarna för sig själv.

Som ni ser så hade hade jag idag på mig min nya cykelhjälm, Scott Contessa, samma märke och samma färger som cykeln. De nya cykelflaskorna matchar även de, min fina cykel. Frågan är ju om det är nödvändigt att jag har hjälm förstås, för det verkar inte finnas så mycket innanför skallbenet som är värt att vara rädd om. Idag hade jag gett mig ut utan cykelbyxor!!! 5,3 mil på en racercykeln utan cykelbyxor!! Ja, ni förstår själv var jag är öm idag...men matchande cykelhjälm och cykelflaskor, det hade jag!

Idag kändes det så lätt, så lätt, det bara rullade på. Optimalt cykelväder och vacker natur.

Jag tror att jag behöver investera i mer cykelkläder. Om jag hade haft vintercykelbyxor hade detta aldrig hänt. Nu har jag inte det och tog istället mina vinterlöparbyxor men skulle såklart haft cykelbyxorna under. Mitt pucko!

 

Den här lilla söta fölungen var helt oemotståndlig. Lite fotostopp längs vägen var man tvungen att ha.

Hela vägen till Ängeltofta cyklade vi. Imponerande, gamla och fina säteribyggnader cyklades förbi. Jag älskar gamla hus. De är oftast mycket mer spännande än nya.

 

 

Gladast av alla när vi kom hem igen var nog Lexie.

Efter att ha sovit en stund i solstolen när vi väl kommit hem från cyklingen så gav vi oss på ett litet trädgårdsarbete. Vi har faktiskt gödsel kvar sen vår hästtid även om det är 7-8 år sedan vi gjorde oss av med den sista. Idag körde vi lass efter lass med spånblandad gödsel och la ett tjockt, tjockt lager under rosorna. Det blir samma effekt som täckbark, här ska inte rensas ogräs bland rosorna i år. Det är inte så snyggt just nu men det kommer inte att synas sen när rosorna blommar och det kommer att spara många, långa arbetstimmar för mig.

Det är nu en underbar tid i trädgården när man dag för dag ser fler o fler blommor som tittar fram. Man går på upptäcktsfärd varje dag.

 

Ja 5,3 mil idag som plussades ihop med de tidigare cyklade 6,6 milen gör att jag nu är uppe i 11,9 mil. Jag ska alldeles säkert lyckas få ihop 30 mil innan den 3 juli, inga problem!

 

Idag har jag också sagt ett stort grattis till min son som fyller inte mindre än 31 år! Helt otroligt. Jag tror att vi båda minns med glädje förra årets 30-årsresa till Manchester. Det blev ett minne för livet. Grattis min älskade son!

 

Skickat via Blogsy