En sista dag i Benalmádena

Så kom den då, var allra sista dag i Spanien. 9 helt fantastiska dagar har vi spenderat på Spanska solkusten och vi har trivts så bra. En specialité här nere verkar vara grillade ansjovisar? Utanför var o varannan restaurang brinner en bädd av glödande kol där fiskarna är uppträdda på rad. En liten en fick jag smakat, o ja, det var helt ok.

 

Jag kommer verkligen att sakna den långa, långa strandpromenaden. Platt, platt = lätt att springa och på kvällarna full av liv och rörelse.

Sista kvällen åt vi på Pure Hotel och restaurang. Den här skylten tycker jag var läcker: Don´t call it a dream, call it a plan. Man ska inte bara drömma, det gäller att göra verklighet av sina drömmar också.

Många goda sallader har det blivit, mest Ceasarsallad men även en och annan av annat slag. Här en lite amerikansk housesallad med Alioli. Jag gillar verkligen deras namn på Aioli, Alioli:-) Det låter så roligt.

Den snyggaste toan jag nog någonsin sett på en restaurang, den hittade vi här. Läckert eller hur?

 

 

På kvällen strosade vi hem genom stan en sista gång. Drömmen att snart få komma tillbaks, den ligger där o gror i mitt bakhuvud. Vi får väl se hur det blir med det.

 

 

1 timma hann vi med på stranden även vår sista dag (lördag) 24 grader på morgonen och det var helt ljuvligt. Resan hem var lite mer strulig. Planet var 1 h försenat och vi fick sitta på ett överhettat plan, inte så kul. Vad som var värre var att vi då missade tåget hem och fick vänta 2 timmar på nästa tåg eftersom det var lördag kväll. Ibland är inte resorna så roliga. Kl 1 på lördag natt var vi äntligen hemma igen.

Lexie har fått tillbringa sin tid på pensionat när vi varit borta. Hundlyckans dagis i Vallberga. Igår var vi där och hämtade henne och hon verkade ha trivts fantastiskt bra. Ett riktigt fint pensionat där jag gärna lämnar henne igen.

 

Så underbart att komma hem då det även är sommar i Sverige. En hel dag i solstolen även här och på kvällen ett glas vin på altanen. Kan det bli bättre än så?

Idag har vi fortsatt att njuta men på ett annat sätt. Nästan 6 mil på cykel, till Laholm och hem igen. När vi kom hem var jag heeelt slut och landade pladask i soffan på altanen där jag läst ut min bok, sovit och tagit det lugnt. Imorgon kanske man ska göra lite nytta igen? Men bara lite väl....

 

Skickat via Blogsy