En dag med kärt besök och med en förhoppning om 1000 till

 

Idag fick vi ett väldigt kärt besök utav en liten kavat 4,5-åring vid namn Hugo. En frimodig liten kille, oerhört charmig och go. När han först fick lov att prova att själv köra den gamla minitraktorn i ytte-pytte-fart så var anletsdragen väldigt spända. Ska jag skratta eller gråta?

 

 

Någon timma senare påpekade han att traktorn stod ute och det började regna, det var nog inte bra för traktorn, bäst att köra in den. Nu var självförtroendet så mycket större. Det var en mycket stolt liten kille som (nästan) helt själv fick köra in traktorn i garaget.

 

 

 

 

Med imponerande precision byggde han ihop en liten polisbåt, vi åt glass (återigen glass), spelade fotboll och flög drake. Ja, jag lovar, jag spelade faktiskt fotboll!! Tro det eller ej:-)

På väg hem meddelade han sin mamma: Jag vill åka dit 1000 gånger till och mycket mer:-) Det känns som ett mycket bra besök!

 

 

Dagen inleddes förstås med ett som vanligt grymt boxningspass i hamnen med Studio 4 i den bästa av träningsmiljöer. Pulsen sticker iväg snabbare än man hinner blinka och jag bara älskar det! Boxning är definitivt min favoritträning. Det är nog första gången i mitt liv som jag verkligen känner att det här älskar jag, när det kommer till träning. O tänk, första gången jag provade det för 17 år sen så var det något av det tråkigaste jag någonsin gjort och jag tänkte aldrig göra det igen. Tänk så fel man kan ha. Boxning, det är träningsformen för mig. Punkt.

Skickat via Blogsy