Hallå här e jag!

Barnslig nog att älska bilderna på Snapchat

Det är möjligt att ni saknat mig? I alla fall mamma:-) Jag som brukar vara så flitig på att skriva får nästan inte ur mig någonting. Det kanske är bra det? Jag vet inte.

I vår lägenhet i Spanien har vi ännu inget wifi, så där blev det inte så mycket skrivet. Jag tycker kanske inte heller att det är så viktigt längre att vräka ur mig allt jag känner? Jag vet inte. Just nu är jag lite trött. Lite för mycket att göra både hemma o på jobbet, främst på jobbet. Tiden räcker inte till men jag ser en ljusning, om ett par veckor så ska det nog bli bättre. Här hemma är det nog faktiskt min man som stressar mig mer än jag själv. Vi har inte riktigt samma åsikt om vad som är viktigt att göra o inte i alla lägen;-)

Den nya lägenheten skapar också merjobb för närvarande. Ett kärt sådant men ändå. Det är fortfarande mycket konversationer angående diverse saker som ännu inte fallit på plats men det löser sig nog. Ännu en resa är nu i alla fall inbokad. Dagen innan nyårsafton är det dags igen. Vi ska fira in 2017 i vårt nya hem! Vilken häftig tanke o det tillsammans med en utav döttrarna med pojkvän. Det ser jag verkligen mycket fram emot! Jag kan tänka mig att det är mycket fyrverkerier nere i Puerto Marina. Vi får se, tiden får utvisa.

                           

Jag vaknar upp idag o ser i min mobil att jag har ett missat samtal från mitt i natten. Kollar upp vem det är och det visar sig vara en förälder till en kompis till min yngsta dotter. Antagligen ett misstag men en liten tagg av oro finns det ändå som sitter o gnager inne i mitt hjärta. Det har väl inte hänt någonting? Som förälder är man väl alltid lite nojig, eller? I alla fall är jag det. Är det en trafikolycka på vägen så funderar jag alltid på var mina barn är, om det är skottlossning i en stad där de befinner sig så oroar jag mig alltid. Vuxna barn, likväl som små barn, är det bästa man har. Såklart att man är rädd om dem.

Ute är det höst på riktigt, det blåser ordentligt och löven faller och jag tycker det är mysigt, att sitta inne...Idag är sista träningstillfället på denna Kom-i-form-kurs o givetvis ska vi vara ute. Jag hoppas verkligen på boxning o det tror jag nog att det blir. Då ska man nog kunna "panga sig" varm o äntligen kan jag använda mina nya mitsar som jag glömde sist.

Idag ska också trädgården vintersäkras. Altanmöblerna ska plockas in o så även de blommor som inte trivs ute på vintern. Det är dags nu. Jag kommer inte att uppskatta det men det är ett nödvändigt ont o sen tänker jag inte ägna mer tid åt trädgården förrän det blir vår igen. Nu är det inte roligt längre, till våren kommer energin tillbaka, då älskar jag det!