Onsdag var planen. Onsdag skulle bli Lexies sista dag här i livet. Igår åt hon INGENTING! Inte ost, inte köttbullar, inte köttfärs, inte ägg, inte bacon, absolut ingenting, då visste vi att det var dags. Det fick bli idag som var hennes sista dag. Min älskade fick följa med. Jag åkte till jobbet. För mig som inte var med, känns det fortfarande lite overkligt. Jag går o letar, ser mig om, förväntar mig att hon kommer runt hörnet. Det kommer att ta tid, tid att förstå. Vi är ensamma nu. Vi har ingen hund😭
Alla hjärtans dag. En dag som för alltid kommer att förknippas med tankar på Lexie, vår klokaste hund någonsin. Inte min absoluta favorithund (det var Molly...) men helt klart den lydigaste och kanske klokaste. Nu finns hon inte mer.
När en kollega som snart ska sluta då idag bjöd på tårta, då kunde jag inte stå emot. Det blev inte mindre än TVÅ stora tårtbitar! Hos mig är det allt eller inget. Idag blev det allt o det var så gott! Visst var jag värd det idag?
Direkt efter jobbet så var det ut i lägenheten igen (min lilla lekstuga...) för att måla tak i nästa rum som stod på tur. Snabbt o lätt men hela tiden såg man sig om efter Lexie... det var tomt. Hela tiden förväntar man sig att hon ska komma springande runt hörnet. Så kommer det inte att bli.
Alla hjärtans dag, idag en sorgens dag men mat måste man ju ha. Köttfärspanna med fetaost o soltorkade tomater som serverades tillsammans med romansallad och vitkålssallad o VIN!
Idag tänkte jag verkligen köpt en present till min man, som tröst denna sorgliga dag, så blev det inte. Ikväll kommer han istället till mig med en present, tre rosa söta trisslotter, då kom tårarna. Min man är den bästa mannen i världen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Varje liten kommentar tillför glädje i mitt liv, tack för att ni tar er tid!