tisdag 9 juni 2015

Vår vackra trädgård och morgonjogging som skapar eufori hela dagen

I helgen har vi verkligen jobbat på, så även i går kväll. Igår var första kvällen för i år som jag verkligen inte ville gå in. Först grillning, sen lite mer trädgårdsarbete. Vår damm som jag skämts för hela våren är nu fixad o klar. Bakom hostorna växte tidigare skyhögt gräs. Det är nu uppryckt med rötterna, måtte det inte komma tillbaka i år, det är så jobbigt att ta sig in där. Buskarna vid träbänken är klippta så att bänken och stensättningen är synlig igen. Nu kan jag stå inne i köket och titta ut och bara njuta.
 
För något år sedan planterade jag en klematis invid vår rosenhaggtorn. Den har växt till sig och klättrar högt, högt upp i trädet.
 
Rosenhaggtornen börjar snart att blomma, det blir en fin kombo tillsammans med alla klematisblommor som växer som i en stor klase i toppen av trädet.
 
Gullregnet fortsätter att blomma för fullt o vi kan njuta av det från vår altan varje kväll.

Efter installationen av kommunalt avlopp till vårt hus så har vi fått en bred kal fläck i vår slänt ner mot gräsmattan. I avvaktan på att vi ska komma på vad vi ska göra med den så köpte jag igår hem en hel mängd med fröer. Jag hoppas att det kommer att blomma vackert i sommar.

Igår kväll bestämde jag mig. Jag ville inte gå på dagens Bodycombat. När det är så här fint väder vill jag inte träna inomhus på kvällen. Passet avbokades och istället ställde jag väckarklockan på 5 och gav mig ut på en joggingtur tillsammans med Lexie. Det är bara att konstatera, jag har känslan men inte rätta viljan....Jag kommer aldrig att bli en löpare men det är bra ändå. Jag kommer att fortsätta att ge mig ut men utan prestige. Jag joggar och jag går, jag rör på mig, jag är ute. Det är ok. Jag stannar nog mest o går för att jag är uttråkad, inte för att benen eller andningen tar slut.

Idag bestämde jag mig för att jogga hela vägen hem efter sista lilla kullen. Det enda som skulle kunna få mig att bryta skulle vara ett brutet ben. Självklart så klarade jag det! Jag hade ju bestämt mig:-)

Hela dagen har jag sen svävat omkring som på små moln. Eufori, det är vad man känner efter en sån morgon. Vad priviligierad man är! Jag har skrattat och varit glad, livet leker, värmen är här och jag kan morgonjogga. Life is good! Jag lovar, det kommer att bli fler sådana här morgnar!

Ikväll har vi haft ännu en kväll på altanen med grillade karréskivor, färskpotatis, bearnaisesås, hemmaodlad sallad med sugarsnaps och bjäreodlad, grillad sparris. Mmmm så gott! Jag försökte undvika potatisen men till slut slank det ner några stycken ändå. Det är svårt att låta bli, det är bara sååå gott!

Nu sitter vi bara här på vår altan o njuter. Vi vill inte gå in! Nu är det sommar o vem vet hur länge det varar;-)

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Varje liten kommentar tillför glädje i mitt liv, tack för att ni tar er tid!